Inom den etablerade vinindustrin krossas vindruvor i en krossningsmaskin, och i enlighet med mer traditionella metoder kan krossningen även äga rum med hjälp av att man trampar på druvorna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det viktigt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin måste man undanröja skalen. För att undanröja exempelvis vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer ska svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former äger likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har potential att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör till exempel passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att mosa bär, frukter eller motsvarande går fint med hjälp av en potatisstöt.
En betydelsefull del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det viktigt att vattnet är riktigt rent och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att förädla vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre skilda former. Antingen som pulverkol, granulerat kol eller som högtryckspressat format kol. Vanligtvis har den sistnämnda varianten formen av små stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur och kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undgå rening i kyla då det i värsta fall inte fungerar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink ger nämligen inte utrymme åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken pysa ut genom hinkens vattenlås under jäsning.
I kommande fas av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs också en oechslemätare som används åt att dosera sockerhalten i musten. Till den krävs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Oftast brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter består av olika mängder extraktämnen. Det ger givetvis varierande utfall, vilket man tvingas ha med i kalkylerna.
För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp omkring tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att därefter läsa av värdet. Det är viktigt att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs alltid före jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla omkring i munnen noggrant för att känna smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Därefter får vinet stå i jäskärlet i omkring 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är klar bör man tappa om vinet samt filtrera på nytt.
