Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?
Frukter och bär måste behandlas på korrekt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man ska gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.
Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple ska sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att även stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man köpa en äppeldelare som fungerar mycket bra för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.
Erlandsen tar självfallet också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera undan blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går sålunda så klart att göra smakligt vin på rabarber. Men man bör tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. Klicka på denna länk nu för mer information.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och noga över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Sedan tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till nästkommande dag. Det innebär att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli omkring 2-5 liter vatten.
Det går att handla till exempel torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att finna i butiker på internet.
Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska således undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa ca 2-3 dagar innan socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar oftast rymma 1 kg vilket ger ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.
Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att producera vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inberäknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten enligt recept.