Dikväveoxid är en mix av kväve och syre. Ett andra namn för dikväveoxid som flertal säkert vet, är lustgas och det är ej en brännbar gas.
Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.
Dikväveoxid har ett enormt användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men numera nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan finna i annorlunda kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som används för att anordna vispad grädde till diverse, som semlor samt i matlagning. Det är flera olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.
En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva lätt, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir vattnig och torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu anländer grädden att komma ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bliva luftig precis som grädde skall vara.
Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan användas i olika areor, som i fika och varm choklad koppar, men också i kokkonst och bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.
Det finns också flertal som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte ska skikta sej. Detta innefattar enbart grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den ej behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som har dikväveoxid.
Det finns flertal sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns också de som innehar lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.
