Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du ingen mer legendarisk än absint.
De flesta människor har antagligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta utav dem vet bara ett litet antal sanna fakta om sprit alternativt sprit samt blott en bråkdel utav dem har haft tillfälle att inneha ett bägare av denna mystiska dryck före sig på bordet.
På grund av detta önskar jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare lite information om denna legendariska spritdryck samt se tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flertal år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod berömda för att ha fabricera en medicinsk tonic som bar en stor likna med absint.
Likväl var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin bild som en läkemedelstonic samt blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier och för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer samt författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att alstra målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst och böcker.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot sprit i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var riskabel samt giftig, , även om endast en liten antal malört fanns i en absint butelj.
En annan evenemang som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.
Även om mannen hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder samt US OF AMERICA.
Frankrike följde sedan år 1915.
Kanske för att det var förbjuden frukt, innehar flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, trots att modern vetenskap har visat att malört inte är mer skadligt eller framkallar dårskap än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.
Nu, i begynnelsen utav 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.
I de större europeiska länder är absint totalt lagligt åter.
I US OF AMERICA (givetvis) finns det ännu lagar mot att producera samt avyttra den, även om olika affärsverksamhet har hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud.
Att dricka absint är inte längre ett brott.
För en jänkare, innebära det att det är OK att dricka absint, så länge man köper det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan finna Internet.
