Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du noll mer legendarisk än absint.
De mesta människor innehar förmodligen en grundläggande medvetenhet om att absint är, men de mesta av dem känner till blott några sanna information om sprit alternativt sprit samt bara en bråkdel av dem har haft chans att har ett bägare utav denna mystiska dryck framför sig på bordet.
Därför vill jag med det här lilla inlägget framföra för eder läsare en del information om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess briljant förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint främst gjordes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint få varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en doktor från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att ha tillverka en medicinsk tonic som bar en stor likhet med absint.
Ändå var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin bild som en läkemedelstonic samt blev mer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar och för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett realitet är att hon inspirerade så stora konstnärer samt författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att skapa målningar och litteratur som har blivit tidlös i världens konst samt litteratur.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet samt mot absinthe speciellt.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment bevisa att malörtens olja, en av de flera ingredienserna i absint, var riskabel och giftig, ehuru endast en liten mängd malört fanns i en absint flaska.
En annan evenemang som skedde i början utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.
Även om mannen hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i många europeiska länder och USA.
Frankrike följde efter att år 1915.
Kanske för att det var förbjuden frukt, innehar flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än nu, fastän inne vetenskap innehar visat att malört ej är mer skadligt eller bildar vansinne än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.
Nu, i början utav 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.
I de flesta europeiska länder är absint totalt lagligt åter.
I AMERIKA (givetvis) är det fortfarande grundnorm mot att alstra samt sälja den, ehuru annorlunda företag innehar hittat på möjligheter att kringgå dessa bann.
Att inmundiga absint är ej längre ett brott.
För en jänkare, innebära det att det är acceptabelt att inmundiga absint, så länge du inhandlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som man kan hitta Nätet.